Jag har med stort intresse och igenkänning läst denna artikel. Det liv som beskrivs liknar i stora delar min mors. När jag föddes fanns ingen väg till gården, inte heller någon el. Fattigt och eländigt på många sätt...men ändå inte. Jag har så mycket med mig från den uppväxten som har gynnat mig. Grundsjö ligger vad jag förstår mellan Vilhelmina-Storuman. Jag är född norr om Storuman, Stålklippen, men uppvuxen på en annan gård, Sjöland. Jag äger Sjöland själv och delar gården Stålklippen med mina sju syskon. En skatt att komma till denna miljö på ledigheterna dvs ca var 3:e-4:e månad. Tack också för en fin blogg som jag följer gärna.
Hej Pysselfarmor! Vad kul att läsa din kommentar! Jodå, Grundsjö ligger precis där du beskriver. Jag var där på loven när jag var barn. Senare har jag ibland funderat på om jag blev "präglad" på landskapet. Jag känner mig så hemma och harmonisk, inte bara i just Grundsjö utan av att vara i inlandet, lappland, norrland, hur man nu ska förklara det, överhuvudtaget. Jag har med mig de där upplevelserna fortfarande. Kul att du skrev! Jag har tittat in på din fina blog också!
ahardslojdlife, the concept and the site, was started in 2000 by
Niklas Karlsson
The aim is to show 1: the context and 2: the hard existence, working with traditional use of wood.
I call it traditional use of wood. Meaning using "old fashion" workprocesses - it´s not about copying objects from a certain time or place.
The old wooden objects have a special aesthetics and shape. Of course it is an aesthetics that I like and admire, and to me it is obvious that it is something that can not be added afterwords or semi-manufactured.
Understanding that aesthetics I have found to be a long process of patiently working with the conditions given by the traditional way to work. You have to feel familiar with the tools and materials from that coherence until you loose, in a way, the respect for them. Because there has to be a carelessness involved in order to resist the modern mans urge to make the perfect and impeccable design.
Jag har med stort intresse och igenkänning läst denna artikel. Det liv som beskrivs liknar i stora delar min mors. När jag föddes fanns ingen väg till gården, inte heller någon el. Fattigt och eländigt på många sätt...men ändå inte. Jag har så mycket med mig från den uppväxten som har gynnat mig. Grundsjö ligger vad jag förstår mellan Vilhelmina-Storuman. Jag är född norr om Storuman, Stålklippen, men uppvuxen på en annan gård, Sjöland. Jag äger Sjöland själv och delar gården Stålklippen med mina sju syskon. En skatt att komma till denna miljö på ledigheterna dvs ca var 3:e-4:e månad. Tack också för en fin blogg som jag följer gärna.
SvaraRaderaHej Pysselfarmor! Vad kul att läsa din kommentar! Jodå, Grundsjö ligger precis där du beskriver. Jag var där på loven när jag var barn. Senare har jag ibland funderat på om jag blev "präglad" på landskapet. Jag känner mig så hemma och harmonisk, inte bara i just Grundsjö utan av att vara i inlandet, lappland, norrland, hur man nu ska förklara det, överhuvudtaget. Jag har med mig de där upplevelserna fortfarande.
SvaraRaderaKul att du skrev! Jag har tittat in på din fina blog också!